Molly och grabbarna

Hejsan! 

Redan sportlov för grabbarna och som de njuter av det. Det är nämligen så att vi har skaffat en hund!! Eller rättare sagt, officiellt har vi en månads prova på, men vi är såklart superkära allihopa (eller njae, kanske inte katterna) så kommer att adoptera honom. Enzo är en schäfer på tre år, så fortfarande busig men världens goaste och tillgiven trots sitt förflutna. Killarna nästan slåss om att ta ut Enzo på promenader! Men vi behöver definitivt ett bättre hundsele så det har jag precis beställt online tillsammans med lite andra grejer till vovven. 

Blir bra för katterna att vovven får sina egna leksaker och en större bädd så de inte behöver konkurrera i onödan, katterna har ju väldigt starka känslor för sitt eget revir. Som tur är respekterar Enzo det så jag är övertygad om att de kommer att komma bra överens rätt snart när de har vant sig. Igår kom jag till och med på ena katten att sova intill hunden, såå söta! Hon vaknade dock och gick iväg precis innan jag hann fota dem, annars hade jag visat er! 

Perfekt med hund nu i coronatider, mycket tid för gos och långpromenader. Min favorit är lunchen när det bara är han och jag i den glittriga solen. Han är helt tokig i snö och skuttar glatt runt som en valp i den nästan 20cm djupa snön – blir glad bara av att se hans glädje. När grabbarna är med ute också leker de allihop så snön yr och alla ytterkläder blir våta även på insidan. Sådana stunder hugger det till inom mig, av lycka över nuets tillvaro samtidigt som den vemodiga tanken slår mig att detta snart är ett minne blott. Fortare än kvick är pojkarna vuxna och utflyttade och Enzo finns inte bland oss mer… näää usch nu får jag tänka på något roligare, fast tolka mig rätt, jag är så OTROLIGT tacksam för mitt liv. Kanske blir det extra tydligt nu med en till familjemedlem som knyter samman oss alla och muntrar upp vintertillvaron. 

Får se om grabbarnas farmor och farfar är lika sugna på att bli med hund i helgen när pojkarna ska till dem… Jag tycker ju att Enzo ska vara kvar här hemma i och med att allt fortfarande är rätt nytt för honom. Dags avsluta skrivandet och ringa farmor, måste ändå kolla om vi skulle packa med killarnas skridskor.

Hej! /Molly

Hejs! 

Det här året har verkligen rusat iväg, galet att vi redan levt snart ett helt år med corona. Man vänjer sig rätt fort ändå, får erkänna att jag skulle sakna all tid hemma med grabbarna, mannen och katterna om det skulle bli “som vanligt” igen. Så skönt att slippa stressa runt lika mycket som innan corona och få mer tid med familjen. Mannen och jag har tagit ut tre veckors semester nu under julen för att renovera möbler och greja hemma. Ska bli skoj! 

Vi har haft ett matsalsbord med tillhörande stolar stående på vinden i många år, ett arvegods efter min farmor och farfar. Jag har alltid tyckt om det men lacken är rejält sliten och egentligen vill jag ha det i en annan färg, så det ska vi fixa med i mellandagarna. Kanske blir lite trångt i vardagsrummet sen om vi ska ha matsalsgruppen där, eller så kanske vi byter ut det i köket… vi har inte bestämt oss än. Får väl ha omröstning med grabbarna sen.

Annars så blir det ett lite annorlunda julfirande i år, men vi försöker göra så mycket som möjligt som vanligt för grabbarnas skull, så nu borde jag laga julmaten.

/Molly

Hej allihopa!

Det är otroligt hur man varje år när barnen börjar skolan, har glömt vad som alltid följer. Förkylningar, hosta och rinnande näsor. Jag vet inte hur det är med era barn men mina grabbar har dessutom en förmåga att slänga av sig sin nyinköpta fina höstjacka så fort det ska lekas. 

– Den är för varm och i vägen när man ska leka…

Det resulterar ofta i att barnen blir nedkylda (och även att jackan ligger kvar i någon lövhög hela dagen och måste tvättas… igen…) Mina barn har nämligen fötts med teflon-panna, som deras pappa brukar säga, inget fastnar i deras huvuden hur mycket man än tjatar! Följden är ju givetvis att de blir förkylda, precis som varje år innan. Inget nytt där.

Vad som är annorlunda detta år jämfört med tidigare är att jag som mamma får skuldkänslor när mina barn hostar, nyser och snörvlar. Även om det är en vanlig förkylning så känner man blickarna från andra vuxna. Blickar som säger… 

– Jaha, här har vi grunden till alla Covid-fall i hela västvärlden…

Jag vet faktiskt inte om detta är något som jag bara inbillar mig, men det är så det känns. En känsla som tydligen delas av flera. Jag pratade med en väninna häromdagen som jobbar i en hälsokostaffär. Hon berättade att hon under hösten haft problem med allergi och av den anledningen nyser och snörvlar lite ibland. Om hon skulle råka nysa när hon har kunder i butiken så är det precis som på film. Ni vet när allt stannar upp och går i slowmotion. Huvuden som vänds mot henne med anklagande blickar. Hon har varit och testat sig, trots att hon vet att det är hennes allergi, bara för att kunna säga att hon HAR testat sig.

Där har vi en affärsidé förresten! Man borde sälja pins eller badges till butikspersonal där det står ”Jag har testat mig. Jag är frisk.” eller nåt sånt. Nu kommer jag ju helt bort från det jag skulle prata om egentligen…

När jag pratade med Maria, alltså vännen i hälsokostbutiken, om killarnas förkylning så berättade hon om hur viktigt det är att tillföra C-vitamin den här tiden på året. Det finns ju mängder med studier som visar på det. Dessutom har min egen mamma tjatat på mig i ungdomen om att jag måste få i mig C vitaminer. What goes around comes around! 

Det finns ju massor av C-vitamin i grönsaker och frukt som man kan äta men där är det bara ett liiiitet problem. Försök att få i mina grabbar grönsaker och frukt utan att starta ett smärre världskrig. Då tipsade Maria mig om C vitamin tillskott som är enkla att ta och dessutom skapar friktionsfria måltider. Vi har testat det ett par veckor nu och det funkar jättebra. Jag lägger bara fram en tablett till frukosten så är det klart. Jag vet inte om jag inbillar mig, men jag tycker faktiskt att jag och resten av familjen är lite piggare redan 🙂

Ha det underbart till nästa gång! /Molly

Go’ kväll gott folk!
Just nu sitter jag med en kopp te i händerna, uppkrupen i soffan och försöker planera veckan som kommer. Jag vill gärna hinna med tre träningspass, så ska jag luncha med en kompis på onsdag och gå på AW på fredag. Dessutom behöver jag hinna storhandla och städa lägenheten. Ni hör ju, lite planering är på sin plats!

Idag har jag otroligt nog stått fastklistrad vid fönstret en lång stund. Det är några skitungar som har klottrat på huset på andra sidan vägen så det har varit arbetare här som har kämpat med att Ta bort färg på huset . Så himla onödigt att pengar och arbetskraft ska behöva gå till sånt istället för något som bostadsföreningen har planerat och som de boende önskat.

Hur som helst! Jag älskar att hösten snart är här för det innebär att det börjar massa nya roliga program på tvn. Jag är ju ett stort fan av både Parlamentet och Idol så jag sitter bänkad i soffan nu på kvällarna. Jag tittade även på Kristallen som dom visade i torsdags och tycker att det var så himla rätt att Adam Alsing fick årets hederspris, om än något sorgligt, hade ju varit så himla mycket bättre om han fick det medans han levde… Hade verkligen svårt att hålla mig för tårar när hans pappa tackade och tog emot priset. Blev väldigt tagen!

Vet ni vad jag längtar efter just nu? Att åka till fjällen och vandra. Det är något visst med höstluften som får mig att längta norr ut. Får se om det kan bli av inom det närmsta. Vill ju inte åka iväg och vandra själv så behöver hitta någon som vill följa med. Det är inte så många av mina vänner som är intresserade av naturen på det sättet, och absolut inte att tälta.

Nu ska jag återgå till veckoplaneringen! Hörs snart igen!

• 

Hej på er där ute i stugorna! Hoppas allt står bra till med och att ni har något roligt att se fram emot denna lille lördag! Jag själv är ledig från jobbet och på grund av hagelskuren som kom i förra veckan så ska jag dammsuga internet på annonser om plasttak. Det är nämligen plasttak över min balkong och otroligt nog så blev det stora hål i taget tack vare haglet…

Det sköna i kråksången är ju ändå att det börjar bli hösten nu, tror dom sa på vädret att det inte ska vara mer än 10 grader idag, så jag kommer ju inte sitta så mycket mer ute på balkongen denna säsongen. Dessutom så är ju grabbarna händiga av sig och kan hjälpa mig med detta så jag behöver bara införskaffa materialet.

Så vad händer annars i livet kanske ni undrar? Jodå, jag ska gå en kurs i höst på högskolan för att lära mig bokföring och företagsekonomi. Jag har dessutom tagit kontakt med nyföretagarcentrum som ska hjälpa mig att komma igång med mitt företag och dessutom har jag träffat en superhärlig tjej som jobbar på Drivhuset som finns på högskolan. Drivhuset hjälper studenter att starta företag och utveckla affärsideer och håller lite utbildningar i sånt som är relevant kring företagande. Så ni kan ju gissa om jag är taggad på den här hösten!?

I övrigt är nog det mesta som vanligt. Katterna mår bra. Jag tycker dock att dom har varit lite dåliga på att äta det senaste, så jag ska testa ett nytt torrfoder och se om det hjälper. Funkar det inte kanske vi får ta en tur till veterinären och se så att allt står rätt till.

Tillbaka till företagande förresten. Har ni tips på plattform för att starta en webbshop? Har ju googlat och letat runt och det verkar ju som att det finns en hel del att välja på. Så jag vet inte riktigt hur jag ska ta reda på vilken plattform som passar mig bäst. Därför är alla tips välkomna om ni har erfarenhet i ämnet 🙂

Ha det bäst // Molly

Mycket har hänt sen sist ska ni veta! Kanske inte så konstigt med tanke på att det var sjukt länge sen jag bloggade! Ni skulle bara veta. Sist jag var aktiv så hade jag planer på att starta eget i någon form och jag hade tänkt mig kattuppfödning, ni vet ju hur stort mitt intresse för dessa små pälsbollar är 😊 Men det har faktiskt blivit något helt annat!

Den här våren har jag som de flesta i hela världen, hållit mig hemma extra mycket. Och det har lett till att idéerna börjat gro ska ni veta. Jag har inte varit så superprivat av mig hittills men tanken är att det ska bli ändring på detta. Inom kort ska jag också fila på en om mig sida, så ni kan läsa på lite om vem Molly egentligen är! 😉 Men till dess ska jag alltså bjuda på en historia som faktiskt är ganska privat. Det är nämligen såhär att jag har varit storrökare… i måånga år! Innan har det varit något som jag nästan valt att hålla hemligt, hur väl det nu gått att dölja är frågan men! Men nu har jag under karantänen lyckats sluta! Helt otroligt faktiskt! Är sjukt stolt över mig själv. Men jag vågar faktiskt påstå att jag har lyckats tack var två saker!

Nummer 1 – Nya rutiner! När man plötsligt måste planera om sina dagar helt och hållet, är det lättare att släppa gamla rutiner. För att jag inte behövt ta mig till jobbet osv har jag kunnat stressa ner på ett annat sätt. Jag har helt enkelt haft dels lugnare tempo, men också helt enkelt inte haft samma behov, pga nya rutiner!

2 – Jag har väldigt stor hjälp av e-cigarretter. Därmed har jag kunnat trappa ner mitt nikotinintag till i princip noll.

Och hör och häpa nu – jag har bestämt mig för att starta eget! Jag vill hjälpa andra, och tänker alltså börja sälja e-cig, ejuice och tillbehör! Just nu är jag på jakt efter ett kassasystem för butik, så jag kan komma igång med verksamheten. Kul va?

Vi hörs mer längre fram!